Stor tävling börjar nästa vecka!
Missa inte tävlingen som sätter igång nästa vecka i samband med en lansering av en ny produkt. Kika in på bloggen, delta och ta chansen att vara en av fem lyckliga vinnare som får presentkort!
Missa inte det!
/ Fr. A.
Tidig potträning ger grönare miljö!
Bland tygblöjor och pottor
Ur ett reportage i Vi föräldrar skriver alltombarn idag om hur man tidigt kan lära sina barn att gå på pottan utan att för den delen stressa på träningen. Det får ta den tiden det tar men det finns heller ingen anledning att ha blöjor hur länge som helst. Möt Catharina och John och deras båda barn, Malva 4 år som gick på pottan redan vid 1 års ålder och Love som tog lite längre tid på sig.
Pocketblöja
Henrik och Johnanna valde att använda tygblöjor till sitt barn och det var skönt att slippa överfulla soppåsar i hallen och bli överröst med reklamblöjor. Det är faktiskt inte så krångligt med tygblöjor menar Henrik, bara annorlunda. Det finns idag mycket smidiga modeller sk pocketblöjor som är en blöja med ett inlägg inuti. Det är bara att skölja blöjorna över toan och hälla i lite ättika eller citron istället för sköljmedel när man tvätta dem så försvinner doften.
Innerblöjor
Hos ekofamiljen finns en artikel om de olika typerna av tygblöjor som är riktigt informativ. Där kan du läsa om alltiett-blöjan, pocketblöjan, blöjbyxa + inlägg och det finns en söt guide som visar hur man viker vikblöjor. Läs här.
Jättefina ekologiska blöjor finns att köpa hos Pink Green och Gröna Grodan.
/ Fr. A.
Källor:
Debatten om klimatmålen tar fart – ur Gomorron Sverige
Målsättning för klimatmål – Ministermöte i Åre
I intervjun:
Johan Rockström chef för de båda forskningscentren Stockholm resiliense och Stockholm environment institute
Sofia Arkellsten miljöpolitisk talesman för moderaterna
Du ser programdelen här.
/ Fr. A.
I hetluften – Vattenfall en av de stora miljöbovarna!
Debattämne på regeringsnivå
Vattenfall, som ägs av den Svenska regeringen, har orsakat rubriker i Tyskland efter sjabbel med ett kärnkraftverk. Nu har Vattefall gått och blivit ett hett debattämne i Tyskland ända upp på regeringsnivå, där det troligen kommer att bli en sakfråga i valet och för många tyskar klingar det Svenska Vattenfall illa. Inte enbart för att man anser Vattenfall som en miljöbov när det kommer till kärnkraften, utan även för att nästan all el i Tyskland som Vattenfall producerar kommer från den värsta Co2 boven av alla, brunkolen. Många anser även att Vattenfall är en s.k. greenwasher med tanke på deras metod CCS ( Carbon Capture and Storage) där konceptet bygger på att avskilja Co2 från kolet och sedan lagra den i flytande form permanent under jord.
Vattenfalls vd Lars G Josefsson svarar på kritiken
I en artikel i Dn idag intervjuas Vattenfalls vd Lars G Josefsson, där han självkritiskt svarar på frågorna som berör kränkraften. Kritiken är befogad och det finns mycket att åtgärda. Allt är dock inte som det återspeglas i tidningar menar Lars vi är ett Svenskt företag i Tyskland. Förtroendet måste byggas upp igen både i Sverige och Tyskland, det kommer att ta lång tid men han tar det på fullaste allvar.
Fossila bränslekällor = minskad trovärdighet?
Att Vattenfall fortfarande använder sig av förlegade energikällor och inte ser till att gå i en grönare riktning rimmar illa med det Svenska ordförandeskapet i EU. Regeringen har visserligen kritiserat Vattenfall flertalet gånger men därifrån till att ta steget och följa upp med handling verkar långt. Om det Svenska ordförandeskapet i Eu ska tas på allvar kanske det kunde vara en ide att städa upp framför egen dörr, ett rent hus stärker integriteten.
Min fråga till Vattenfall
- Anta att brunkolet och uranet skulle ta slut idag, hur skulle Vattenfall agera då? I min värld måste det finnas en plan för ett så stort företag till att ställa om sin energikällsanvändning till en mer miljövänlig och troligtvis har Vattenfall redan en. Men anta att Vattenfall stod inför problemet att det inte längre fanns tillgång till någon av de fossila bränslen, vad skulle ske då? En snabb omställning är min gissning, för el vill alla ha och efterfrågan = pengar att tjäna.
Vad kan vi göra?
Så varför inte ställa om nu? Pengar. Hur kan vi visa för Vattenfall att vi ogillar deras agerande och för regeringen som är ägaren? Enkelt, eftersom allt handlar om pengar, byt elbolag omgående om du har Vattenfall och tala om varför. De verkar inte lyssna till våra ord, kanske kan de lyssna till våra handlingar.
Konsumenten styr, du styr!
/ Fr. A.
Källor:
Rapport
I hetluften – Politiker vågar ni ta risken?!
Eko – effektivitet diskuteras
Idag har det informella mötet mellan EU:s miljö- och energiminsitrar i Åre inletts, där man diskuterar inför mötet i Köpenhamn hur en eko-effektiv ekonomi skulle kunna se ut. Den rapport som ligger till underlag för mötet går att läsa här. Även de beslut som togs vid G 8-mötet kommer att vara av stor betydelse.
Magisk siffra ger falsk trygghet
Den magiska siffran som det talas om är 2 grader, 2 grader något en del forskare, bl.a. FN:s klimatpanel IPCC, hävdar på att vi troligen redan förbrukat och menar att vi nu behöver göra en 90-100% utsläppsminskning. Även med en sådan ansträngning tros man spela rysk roulette med världens klimatutgång. Andra hävdar att en 50 % minskning till år 2050 kan vara tillräcklig. Man varnar för att de beslut som togs vid G 8-mötet kan invagga beslutsfattarna i en falsk utgångsposition.
Beslutet vid G 8-mötet vilar på vetenskapliga fakta men frågan är i det här fallet vilka vetenskapliga fakta som man förlitar sig på. IPCC:s forskning berättar att hälften av alla växthusgasutsläpp tas upp av skog, mark och hav men försurning av hav och avskogning gör att denna naturliga förmåga försvinner. I sådant fall står vi inför en värld där en 6 graders ökning tar form och inget liv kan existera, inte i den formen vi känner till.
Med ny teknik och I-länders ansvarstagande kan världen räddas
Personerna bakom ”Road to Copenhagen” lägger tyngdpunkten vid att man inte kan skapa en ekoeffektiv ekonomi i global skala om man inte samtidigt ser till klimaträttvisan. Den hållbara utvecklingen kräver nya vetenskapliga verktyg, mer forskning, rättvis världshandel och en reformation av hela det globala ekonomisystemen. Finassystemet måste tjäna människorna inte marknaderna.
Enligt generalsekreteraren för EEA ( European Environment Agency) och professor Johan Rockström Stockholms universitet säger forskningen att vi behöver minska utsläppen så nära siffran 0 som möjligt och industriländerna behöver ta på sig bindande utsläppsminskningar som överstiger 100% redan till 2020-2030, för att kompensera de fattiga länderna. Tekniker som att suga ut Co2 ur luften och binda kol för kollagring är möjligt att göra.
Enligt Road to Copenhagen är det tre frågor som är av största vikt, de fattigaste länderna har det minsta ansvaret dessa är även de som är mest utsatta för klimatförändringarna och ytterst lite resurser finns tillgängliga för att länderna skall kunna anpassa sig. Det ledande ansvaret måste tas av industriländerna genom att minska sina egna utsläpp. Regeringarna behöver öppna ögonen och se möjligheterna den ekonomiska krisen medför i form av förändringar som kan generera grön teknik, infrastruktur, handel vilket ger nya arbeten och förbättrar livskvaliteten samtidigt som globalt ansvar tas.
När det kommer till köpenhamnskonferansen vill Road to Copenhagen att ett tillräckligt bra avtal ska utvecklas så att historikerna kan visa på vändpunkten.
Det är många som uttalar sig i klimatfrågan och varnar för vad som kan komma att ske om våra valda politiker sätter för låga mål. Frågan är har de råd att inte lyssna? Har vi råd att låta dem komma undan med att inte lyssna?
/ Fr. A.
Källor:
Ytterligare läsning : Broschyr – mot eko-effektiv ekonomi
Östersjön går att rädda – du kan hjälpa!
Östersjön behöver din hjälp!
Se Östersjöfilmen :
Vimpeln symboliserar WWFs arbete för ett friskare Östersjön.
Köp Östersjövimpeln
Stöd WWF med 20 kronor så får du Östersjövimpeln som rockvimpel
Köp Östersjövimpeln
Stöd WWF med 50 kronor så får du Östersjövimpeln som flaggvimpel
Aktion 365 – dag 63. Automobil – den självgående…
… den älskade, den studerade.
Mycket är sagt om bilen och det finns många studier gjorda på detta föremål med tusentals olika avseenden. En del studier har visat att vi blir mer stressade, irriterade och arga när vi kör bil och framförallt när vi hamnar i bilköer. Tänk bara på hur många tecknade filmer som illustrerar hur vi förvandlas från dr Jekyll till mr Hyde bakom ratten.
Fler studier visar på trafiksäkerhet och våra körvanor, hur väl hastighetsbegränsningar fungerar, avgaser och miljöaspekter osv. Det finns studier som visar hur vi kan spara bensin om vi kör på ett visst sätt, kör i skuggan av en lastbil, inte bromsar för hårt, växlar, inte kör för fort, inte accelererar för fort mm.
Men lever verkligen bilen upp till sitt namn,, självgående? Med tanke på alla dessa studier så kanske bilen inte är så självgående ändå. Den kräver ju trots allt sin form av energi och just i dagsläget heter det bensin och inte att glömma någon som sitter och styr bakom ratten.
Kanske skulle vi må bättre och bli lite mer harmoniska om vi använde oss av ett annorlunda transportmedel som inte stressade oss så mycket på så många plan? Kanske skulle det vara trevligare att njuta av utsikten under färden till jobbet istället för att uppmärksamma den gigantiska kön som tornar upp sig och sträcker sig ända fram till horizonten. Kanske skulle det vara trevligare att inte behöva oroa sig för hur mycket bensin som går åt och om bilen går sönder och vad man ska göra då. Kanske skulle det kännas skönt att komma fram till jobbet och känna sig lugn och utvilad till sinnes istället för fullständigt utpumpad och kraftlös. Varför inte välja ett annat transportmedel?
Aktion 63
Välj ut en dag i den här veckan och framöver som ska vara helt bilfri, där du inte använder dig av bilden som transportmedel utan förlitar din förflyttning till andra färdmedel. Det ger dig en möjlighet att ta en paus ifrån det ansvar som kommer med att köra bil. Du får en annorlunda upplevelse av din dag, den blir inte som alla andra dagar, en i mängden. Prova och se vad du tycker.
Aktion 365 – dag 58. Rapporter, bilagor och kopior.
Papper, blanketter och formulär.
Skrivkonsten är en tacksam konst som användes redan av sumererna i det gamla Mesopotamien för ca 3400 år sedan. Det skriftspråk som vid den tiden användes var kilskriften, vilket genom årtusendena utvecklats i olika riktningar och skapat de alfabetiska tecken vi har.
Från att ha skrivit i sten, trä och papyrus till papprets genombrott, som kom med de kinesiska munkarnas kunskaper, kan idag alla använda sig av lyxen att skriva. Idag kan vi genom några enkla knapptryck skriva ut och kopiera texter med en hastighet som skulle fått Johannes Gütenberg (boktryckarkonstens fader) på sin tid att baxna.
Frågan är om vi tänker före eller om vi tänker efteråt när det kommer till pappersanvändning?Är det verkligen nödvändigt att skriva ut rapporter, bilagor och kopior på papper i dag i vårt arbete när var och varannan person har en laptop till sitt förfogande? Är det inte smartare att införa en policy på jobbet där alla informativa papper istället byts ut mot dess elektroniska motsvarighet. Speciellt när det är många som ska informeras? Det spar ju onekligen både arbetstid, pengar, resurser och ja, sa jag pengar? Varför inte kontrollera budgeten och se hur många tusenlappar man kan spara på papper och toner.
Aktion 58
Om du arbetar på ett företag som fortfarande använder en papperspolicy som skapades år 1900-frös-ihjäl kan det vara en god ide att lägga fram iden med elektroniska dokument som för företaget in i 2000-talets elektroniska värld. Det kommer att spara företaget pengar och de som arbetar kommer att kunna få intressantare arbetsuppgifter än att stå monotomt och häfta samman rapporter, bilagor och sortera kopior. Visst kan man använda personalen till bättre saker.
En annan sak att fundera över är vart dessa rapporter hamnar efter de har delats ut? I de flesta fall går de direkt till papperskorgen utan att ens blivit genombläddrade och än färre lästa.
Byt upp er till 2000-talet! 
Aktion 365 – dag 47
… vi åker runt en liten tid och den startar på ett kick, det är en makalös maskin. (lite omgjord version från orginalets text ) Men visst är den en makalös manick, vår kära bil, som förflyttar oss så bekvämt, från ett ställe till ett annat, utan att vi förorsakar oss själva den minsta lilla ansträngning. Nog är den bra bilen men det är ingen evighetsmaskin, åtminstone inte så länge som den går på fossila bränslen.
Transporter med personbilar är fortfarande en stor miljöbov och som störst är den när vi åker ensamma och till år 2020 ska vi ha minskat växthusgaserna med 20%. Idag finns det en rad olika tekniska lösningar för att minska utsläppen och miljöbilarna blir allt fler. Men vi kan öka minskningen ytterligare om fler kör på disel, biobränsle, hybrid eller elbil. Tyvärr tar det lite tid för distributionssystemen att anordna med de alternativa bränslena men ju högre efterfrågan är, ju fler stationer kommer att byggas.
Känner du att du vill minska dina utsläpp redan nu men kanske inte har råd att byta till en miljöbil, eller elbil så finns det alternativ. Skjutsgruppen är en samåkningsrörelse som har skapat ett nätverkssystem. Där kan alla som vill dela med sig av sina resor eller om man behöver åka med kan vända sig. Principen är enkel, om man ska åka någonstans och har plats över i sin bil så lägger man upp sin resa på Skjutsgruppens hemsida, sedan är det bara att invänta svar. Och är det tvärtom så kan man gå in och leta efter en resa som passar eller lägga upp ett önskemål. Praktiskt, lätt och enkelt! Mer info om skjutsgruppen finner du på Mötesplatsen dit alla som vill bidra till att förbättra miljön kan lägga upp sin information.
SJ har skaffat en miljökalkylator på sin hemsida där man kan räkna ut mängden CO2, HC (andelen flyktiga kol och väte föreningar som befinner sig i avgaserna. Dessa är skadliga då de bidrar till bildandet av det marknära ozonet.), NOx (Kväveoxider bestående av syre och kväve. Dessa förekommer i atmosfären naturligt. Vid förbränning bildas NOx, en samligsterm för kväveoxider, vilka försurar mark, vatten, övergöder och bildar marknära ozon) och partiklar (hit räknar man de partiklar, vilka finns i olika storlek och sammansättning, som är skadligast för hälsan dvs de små luftföroreningarna) för varje enskilt fordon tåg, buss och bil.
Aktion 47
Åk tillsammans. Nu när helgdagarna är i antågande med studenten, nationaldagen och valdagen till EU kommer. Försök att samåka, åka kommunalt eller varför inte prova Skjutsgruppen för att minska miljöbelastningen.
Källor:
Svenskt närignsliv
EU
Aktion 365 – dag 36
Källsortera TIdningar & Returpapper
En av de mest enkla saker att börja källsortera är tidningar. De flesta av oss har nog redan vanan inne sendan tidigare att återvinna våra dagstidningar, kvällstidningar och tidningar men för er som inte har det är det kanske dags att slå slag i saken.
FTI – Förpacknings- och tidningsinsamlingen är de som sköter insamlingen av papper. Papper är en råvara och av den tillverkas nya tidningar och nytt papper. Som ett första steg löses tidningarna upp till pappersmassa igen i vatten. Sedan separerar man trycksvärtan från pappret i två steg. Nyfibermassa och returmassa blandas men en del pappersbruk gör direkt nytt papper av returmassan.
Siffror : En dagstidning väger ca 260g och man räknar att ett ton tidningar motsvarar 13 fullvuxna träd. En tidning kan återvinnas mellan 5 – 7 gånger. Ett träd räcker till 300 stycken nya tidningar eller till 1500 återvunna. En helårsprenumeration av dagstidningen ger ett CO2 utsläpp på 23,3 Kg. Idag återvinner 9 av 10 sina tidningar vilket blir ca 54 kilo/person/år och mer än 4 av 5 tidningar återvinns.
Aktion 36
Tidningar & Returpapper. Samla dina tidningar under veckan i en korg och lägg dem i slutet av veckan i återvinningskärlet för tidningar & returpapper.
I kärlet får du slänga:
- Dags- och veckotidningar
- Din använda inköpslista – obs klipp av delen som har lim
- Journaler
- Kataloger
- Kopieringspapper obs ta bort häftklamrar
- Pocketböcker
- Magasin
- Kollegieblock men riv av spiralen i metall
- Reklamtryck
Däremot får du inte slänga
- Kuvert med klister
- Fönsterkuvert
- Plastat papper
- Post it-lappar
- Kartong
- Wellpapp
- Papperskassar
- Mjölkförpackningar o andra förpackningar
- Böcker med hård pärm
- Omslagspapper – räknas som förpackning och sorteras som pappersförpackning.
Källor:
