Stor tävling börjar nästa vecka!
Missa inte tävlingen som sätter igång nästa vecka i samband med en lansering av en ny produkt. Kika in på bloggen, delta och ta chansen att vara en av fem lyckliga vinnare som får presentkort!
Missa inte det!
/ Fr. A.
Ekonytt – Sänk CO2-utsläppen, Australien röstar Nej!
Världens största exportör av kol röstar nej till förslag att sänka CO2 utsläppen.
Australiens parlament röstade ned regeringens förslag till att drastiskt minska CO2 utsläppen från 1 juli 2011. Nya förslag kommer att framläggas innan årets slut men många vill skjuta upp planen till nästa år, efter klimatmötet i Köpenhamn och efter USA har satt sina mål.
Australien är självt till 80% helt beroende av kolet som försörjningskälla när det gäller tillverkning av el och de har de högsta utsläppen per capita i jämförelse med övriga I-länderna, 5 ggr högre än Kina.
Vad väntar ni på?!
I mina öron låter det här helt osannolikt. Ett land, en kontinent som inte verkar ha förmågan och framförallt inte kurage nog att fatta sina egna beslut, sätta sina egna gränser och stå upp för sina egna beslut. Nej, bättre att vänta och se hur resten av världen gör i rädsla för att inte bryta normen? Jantelagen gäller tydligt mer än enbart i Sverige.
Väntans tider är förbi och det gäller oss alla, det är dags att handla NU. Australien vad väntar ni på? Tillstånd från forna ockupationsmakter? Är ni rädda för att sätta ribban för högt och bära fanan för miljön, i så fall vem skulle sörja det? Varför är rädslan för att göra det rätta, ta ansvar och leda världen framåt så stor?
/ Fr. A.
Källor:
Aktion 365 – dag 63. Automobil – den självgående…
… den älskade, den studerade.
Mycket är sagt om bilen och det finns många studier gjorda på detta föremål med tusentals olika avseenden. En del studier har visat att vi blir mer stressade, irriterade och arga när vi kör bil och framförallt när vi hamnar i bilköer. Tänk bara på hur många tecknade filmer som illustrerar hur vi förvandlas från dr Jekyll till mr Hyde bakom ratten.
Fler studier visar på trafiksäkerhet och våra körvanor, hur väl hastighetsbegränsningar fungerar, avgaser och miljöaspekter osv. Det finns studier som visar hur vi kan spara bensin om vi kör på ett visst sätt, kör i skuggan av en lastbil, inte bromsar för hårt, växlar, inte kör för fort, inte accelererar för fort mm.
Men lever verkligen bilen upp till sitt namn,, självgående? Med tanke på alla dessa studier så kanske bilen inte är så självgående ändå. Den kräver ju trots allt sin form av energi och just i dagsläget heter det bensin och inte att glömma någon som sitter och styr bakom ratten.
Kanske skulle vi må bättre och bli lite mer harmoniska om vi använde oss av ett annorlunda transportmedel som inte stressade oss så mycket på så många plan? Kanske skulle det vara trevligare att njuta av utsikten under färden till jobbet istället för att uppmärksamma den gigantiska kön som tornar upp sig och sträcker sig ända fram till horizonten. Kanske skulle det vara trevligare att inte behöva oroa sig för hur mycket bensin som går åt och om bilen går sönder och vad man ska göra då. Kanske skulle det kännas skönt att komma fram till jobbet och känna sig lugn och utvilad till sinnes istället för fullständigt utpumpad och kraftlös. Varför inte välja ett annat transportmedel?
Aktion 63
Välj ut en dag i den här veckan och framöver som ska vara helt bilfri, där du inte använder dig av bilden som transportmedel utan förlitar din förflyttning till andra färdmedel. Det ger dig en möjlighet att ta en paus ifrån det ansvar som kommer med att köra bil. Du får en annorlunda upplevelse av din dag, den blir inte som alla andra dagar, en i mängden. Prova och se vad du tycker.
Aktion 365 – dag 47
… vi åker runt en liten tid och den startar på ett kick, det är en makalös maskin. (lite omgjord version från orginalets text ) Men visst är den en makalös manick, vår kära bil, som förflyttar oss så bekvämt, från ett ställe till ett annat, utan att vi förorsakar oss själva den minsta lilla ansträngning. Nog är den bra bilen men det är ingen evighetsmaskin, åtminstone inte så länge som den går på fossila bränslen.
Transporter med personbilar är fortfarande en stor miljöbov och som störst är den när vi åker ensamma och till år 2020 ska vi ha minskat växthusgaserna med 20%. Idag finns det en rad olika tekniska lösningar för att minska utsläppen och miljöbilarna blir allt fler. Men vi kan öka minskningen ytterligare om fler kör på disel, biobränsle, hybrid eller elbil. Tyvärr tar det lite tid för distributionssystemen att anordna med de alternativa bränslena men ju högre efterfrågan är, ju fler stationer kommer att byggas.
Känner du att du vill minska dina utsläpp redan nu men kanske inte har råd att byta till en miljöbil, eller elbil så finns det alternativ. Skjutsgruppen är en samåkningsrörelse som har skapat ett nätverkssystem. Där kan alla som vill dela med sig av sina resor eller om man behöver åka med kan vända sig. Principen är enkel, om man ska åka någonstans och har plats över i sin bil så lägger man upp sin resa på Skjutsgruppens hemsida, sedan är det bara att invänta svar. Och är det tvärtom så kan man gå in och leta efter en resa som passar eller lägga upp ett önskemål. Praktiskt, lätt och enkelt! Mer info om skjutsgruppen finner du på Mötesplatsen dit alla som vill bidra till att förbättra miljön kan lägga upp sin information.
SJ har skaffat en miljökalkylator på sin hemsida där man kan räkna ut mängden CO2, HC (andelen flyktiga kol och väte föreningar som befinner sig i avgaserna. Dessa är skadliga då de bidrar till bildandet av det marknära ozonet.), NOx (Kväveoxider bestående av syre och kväve. Dessa förekommer i atmosfären naturligt. Vid förbränning bildas NOx, en samligsterm för kväveoxider, vilka försurar mark, vatten, övergöder och bildar marknära ozon) och partiklar (hit räknar man de partiklar, vilka finns i olika storlek och sammansättning, som är skadligast för hälsan dvs de små luftföroreningarna) för varje enskilt fordon tåg, buss och bil.
Aktion 47
Åk tillsammans. Nu när helgdagarna är i antågande med studenten, nationaldagen och valdagen till EU kommer. Försök att samåka, åka kommunalt eller varför inte prova Skjutsgruppen för att minska miljöbelastningen.
Källor:
Svenskt närignsliv
EU
Aktion 365 – dag 36
Källsortera TIdningar & Returpapper
En av de mest enkla saker att börja källsortera är tidningar. De flesta av oss har nog redan vanan inne sendan tidigare att återvinna våra dagstidningar, kvällstidningar och tidningar men för er som inte har det är det kanske dags att slå slag i saken.
FTI – Förpacknings- och tidningsinsamlingen är de som sköter insamlingen av papper. Papper är en råvara och av den tillverkas nya tidningar och nytt papper. Som ett första steg löses tidningarna upp till pappersmassa igen i vatten. Sedan separerar man trycksvärtan från pappret i två steg. Nyfibermassa och returmassa blandas men en del pappersbruk gör direkt nytt papper av returmassan.
Siffror : En dagstidning väger ca 260g och man räknar att ett ton tidningar motsvarar 13 fullvuxna träd. En tidning kan återvinnas mellan 5 – 7 gånger. Ett träd räcker till 300 stycken nya tidningar eller till 1500 återvunna. En helårsprenumeration av dagstidningen ger ett CO2 utsläpp på 23,3 Kg. Idag återvinner 9 av 10 sina tidningar vilket blir ca 54 kilo/person/år och mer än 4 av 5 tidningar återvinns.
Aktion 36
Tidningar & Returpapper. Samla dina tidningar under veckan i en korg och lägg dem i slutet av veckan i återvinningskärlet för tidningar & returpapper.
I kärlet får du slänga:
- Dags- och veckotidningar
- Din använda inköpslista – obs klipp av delen som har lim
- Journaler
- Kataloger
- Kopieringspapper obs ta bort häftklamrar
- Pocketböcker
- Magasin
- Kollegieblock men riv av spiralen i metall
- Reklamtryck
Däremot får du inte slänga
- Kuvert med klister
- Fönsterkuvert
- Plastat papper
- Post it-lappar
- Kartong
- Wellpapp
- Papperskassar
- Mjölkförpackningar o andra förpackningar
- Böcker med hård pärm
- Omslagspapper – räknas som förpackning och sorteras som pappersförpackning.
Källor:
Aktion 365 – dag 35
Koka vatten, koka!
Alla har vi nog någon gång varit med om rastlösheten som bara matlagning kan ge när man redan har ont om tid. Smått irriterat hoppar man jämnfota i frustration över vattnet som vägrar koka upp.
Hur lång tid det tar att koka upp 1 L vatten på spisen är beroende av flera faktorer som hur högt över havet du befinner dig, lufttrycket, om du har locket på, vilket gradantal du kokar på, grytans form, tjockleken på botten, storleken på spisplattan osv. En av de mest enkla åtgärder som man kan göra för att få grytans innehåll att koka är just att lägga över locket. All energi som annars försvinner i form av vattenånga stannar kvar och det går åt mindre energi till att hålla innehållets temperatur uppe.
Aktion 35
Använd kloka mammas gamla råd. Lägg alltid locket på när du ska koka upp något, det sparar dig både tid och energi. Hur mycket tid tvistas det om och det ska tydligen bero något på vilken spis man har men i genomsnitt vekar man spara in en minut och energimässigt spar du mellan 30 – 50 %. Många bäckar små…
Grönt på bordet!
Många människor väljer idag att äta helt vegetariskt av etiska skäl men bara genom att välja att äta vegetariskt två gånger i veckan eller fler sparar vi väldigt mycket på miljöns energiresurser. Vad vi äter påverkar klimatet. Hur kan det komma sig?
Kalle Anka fakta: Visste du att det kan gå åt 4 ggr så mycket energi för en persons måltid som innehåller kött i jämförelse med en persons måltid som är vegetarisk, där båda måltider har lika högt näringsinnehåll.
Vi konsumerar nästan 800 Kg livsmedel / år / person i Sverige varav 40% är importerat och ca 80 Kg är kött. Undersökningar visar att nästan en tredjedel av den samlade miljöpåverkan från hushållen är direkt länkade med livmedelskedjans utsläpp och resursanvändning.
Energi går åt vid odling av växter, vid förädling av produkter och transporter av livsmedel. För att ett kilo kött ska produceras behöver djuret konsumera tio kilo vegetabilier. Beroende på vilket foder ett djur får går olika mängd energi åt. Ett djur som ex äter importerat sojaprotein (vilka ofta även kommer från genmodifierade grödor) eller fiskmjöl har en högre energibelastning än ett djur som betet sin föda från marken.
Tillverkningen av kött – hur ser produktionsgången ut?
Kedjan som går vid köttproduktion involverar fler steg än vad vi först tänker oss. Kreaturen behöver mat, vilket ofta innefattar kraftfoder. Kraftfoder tillverkas ofta av sojabönor som av ekonomiska skäl tillverkas i andra länder, sojabönor som i sin tur vanligen är genmodifierade.
Bönorna ska odlas, packas, transporteras, förädlas i fabriken till sojamjöl (då det kanske går till ytterligare en fabrik) / färdigt foder, packas igen, transporteras, importeras, varefter fodret ska transporteras till butik där bonden köper sitt foder, transport från butik och utfodras till djuren.
Djuren ska när de är växt färdigt transporteras till slakt, slaktas och paketeras, transporteras till butik där maten styckas och mals till färs och sedan paketeras ytterligare innan den placeras i kyldisken. Konsumenten handlar sen sitt kött och transporterar hem det, lagar maten och slänger en del.
I den här långa kedjan finns inte inberäknat alla de människor och deras transporter som tillkommer från och till sina arbeten, mängderna av övriga råvaror som fabrikerna behöver för att framställa sojamjölet/kraftfodret osv. Kedjan är betydligt längre och mer kostsam än vad vi är medvetna om.
Skillnader mellan kött och kött ?
Vilken typ av kött vi äter påverkar också utsläppet och högst upp på listan återfinns nötkött, därmed inte sagt att vi ska undvika att äta ko och kalv. Dessa nötkreatur fyller även en annan funktion nämligen att bibehålla våra landskap, vilket är bra för den biologiska mångfalden. Nedan finner du en tabell (från naturvårdsverket) som visar på växthusgasutsläpp och livsmedel.
|
Exempel på växthusgasutsläpp vid olika livsmedelsval |
||
|
|
Summa per år kg CO2e |
|
|
|
1 gång per vecka |
7 gånger per vecka |
|
Nötkött från svenska mjölkkor, ungdjur och kalvar från mjölkkor, 140 g |
120 |
870 |
|
Nötkött från svenska dikor, ungdjur och kalvar från dikor, 140 g |
170 |
1200 |
|
Griskött, svenskt, 140 g |
35 |
250 |
|
Kyckling, svensk, 140 g |
10 |
70 |
|
Vildfångad torsk, 140 g |
50 |
370 |
|
Odlad lax (Kanada), 140 g |
40 |
270 |
|
Inlagd sill, 140 g |
15 |
110 |
|
Vegetarisk ärtsoppa, 350 g |
2 |
11 |
|
Bönor/kikärtor på burk, stor portion, 350 g |
9 |
60 |
|
Äpplen, Sverige, 150 g |
1 |
4 |
|
Äpplen, Frankrike, 150 g |
2 |
14 |
|
Äpplen, Nya Zeeland, 150 g |
4 |
28 |
|
Svinn livsmedel, exkl dryck, 1,3–2 kg svinn per vecka |
|
140–200 |
Exempel på beräknade växthusgasutsläpp vid olika livsmedelsval i kg koldioxidekvivalenter per år. Portionerna avser fett och benfri köttråvara respektive rå fiskfilé (Lagerberg Fogelberg (2008), Ziegler (2008), Sonesson (2008) och WRAP (2008).
Utsläpp sker även vid produktionen av mineral och konstgödsel (som är kväverikt), vilka sprids ut på åkermarken som näring till våra grödor. Vid produktionen bildas lustgas vars växthuseffekt är 300 gånger starkare än koldioxidens. *Lustgas, N2O, är en kväveförening som är milt bedövande och används bl. a. som smärtlindring men även som förpackningsgas i livsmedel, eftersom den förebygger att matvaror härsknar och benämns då som E 942.
Den smarta guiden.
S.M.A.R.T. är en vägledning som tagits fram för att vi som konsumenter lättare ska komma ihåg vad som är bra för miljön att äta.
* Större andel vegetabilier – 2/3 av vårt proteinintag kommer från animala produkter om vi istället hämtade den andelen från växtriket skulle jordbrukets energibehov komma att minska med 30 %.
* Mindre ”tomma kalorier” – Med tomma kalorier avser man mat som till största del innehåller fett, socker och alkohol. En skrämmande siffra är att i många hushåll går nästan hälften av matbudgeten åt till att handla tomma kalorier som choklad, glass, chips, kakor och godis.
* Andelen ekologiskt ökas – Äter vi dessutom kravmärkt minskar vi andelen konstgödsel inklusive framställning och transporter och bekämpningsmedel.
* Rätt kött och grönsaker – Idag äter vi större portioner av kött än vi behöver om vi kan minska köttportionen och äta mer varierat av lamm, vilt, nöt, gris och kyckling blir miljöbelastningen mindre. När det gäller grönsaker uppmanas vi att äta mer grövre grönsaker och rotfrukter som inte kräver växthus där det går åt mer energi för uppvärmning och transporter.
* Transportsnålt – Välj närproducerat för att minska transportutsläppen och välj att laga maträtter anpassat efter säsongen, då sparar du både plånbok och miljö.
Centrum för Tillämpad Näringslära har på uppdrag av konsumentverket och livsmedelsverket utformat guiden SMART. Vill du veta mer om smart kan du läsa den lilla foldern här: SMART
Enligt siffrorna äter vi mer och mer kött men när notan kommer till bordet, är vi då villiga att betala för den reella kostnaden som kött har energimässigt? Priserna på kött idag motsvarar inte vad det i själva verket kostar att tillverka det. Hur den ekvationen går ihop begriper inte jag. Vad jag däremot förstår är att vi kan välja att göra något åt mängden kväveutsläpp. Jag för min del tänker börja med att äta vegetariskt en gång i veckan till att börja med. Små steg.
Källor:
Aktion 365 – dag 30
Utemöbler.
Nu börjar det snart bli dags att sätta ut utemöblerna på balkong och altan. Själv tycker jag det är helt underbart att kunna äta min frukost ute i morgonsolen och samtidigt njuta av försommarens harmoniska surrande
Men efter en lång vinter i garaget brukar möblerna behöva en rejäl omgång med både såpa och borste. En del möbler har blivit uttjänta och behöver bytas ut, vilket är något som kommer att bli dagens aktion.
Aktion 30
Istället för att köpa de kommersiella utemöblerna i grön eller vit plast som för visso håller i ett par år, är enkla att spola av men byggda av just plast och tenderar att lukta skunk när de stått i solen ett par veckor, gå på loppis!
Utemöbler behöver inte vara enhetliga på det viset att de är stöpta i samma form. Det finns många sätt att uppnå en enlighet och ett sätt är att sätta lite färg på dem. I diverse loppisbutiker går att finna gamla stolar i trä vilka är enkla att måla om och piffa till med lite tygkuddar att sitta på.
Se till att du använder en färg som gör att möblerna tål väta och glöm inte att måla under fötterna på stolarna. I annat fall tränger väta upp och fördärvar stolarna på direkten. Du kan skapa din helt egna stil samtidigt som du är moderiktig och miljövänlig, helt i min egen smak!
FSC
Det finns även fina möbler i trä att köpa i butikerna men se då till att de är miljövänliga och tillverkade i FSC märkta av icke tropiskt ursprung. Be om att få se märkningen på möblerna du köper.
Var vaksam mot formuleringar som : ”bärkraftigt producerat” ”statligt kontrollerat” ”nästan eller snart FSC-certifierad” ”inne i en certifieringsprocess” ”klass två-certifierad”. Alla dessa benämningar är formuleringar som döljer träts sanna ursprung dvs skövlade regnskogar och illegal avverkning. Produkten är ej heller FSC märkt om det står en namngiven miljöorganisation. Kort sagt lita enbart på stämpeln FSC. För mer information se naturskyddsföreningen.
Lycka till !
/ Fr. A.
Aktion 365 – dag 29
Den egna kaffekoppen.
Kaffe är en dryck som kräver att den avnjuts i en god kopp för bästa smak. Ja, det kanske låter konstigt men vissa koppar förhöjer själva upplevelsen av att dricka kaffe. Det kan vara formen på koppen eller materialet, men det kan även handla om ett speciellt minne som associeras till koppen.
Kontentan är, varför dricka kaffe ur en engångsmugg av plast eller papper på jobbet när du kan njuta av kaffets aromer ur din egna kopp?
Aktion 29
Skippa engångsmuggen! Välj ut en av dina favoritkoppar och tag med den till jobbet. Du kommer att spara mycket på miljön och skona dina smaklökar som får en trevligare upplevelse under kafferasten.
