Aktion 365 – dag 68. Vatten, vatten …
…bara vanligt vatten.
Sverige är ett av de länder som har det bästa vattnet i världen i kranen. Det är inget som jag själv går och tänker på alla de femton gångerna som jag använder kranen till diverse olika saker per dag. Nej, vi är förskonade mot alla elakheter som orent vatten kan innebära, kolera, legionella, elaka bakterier och parasiter.
Varje dag använder var och en av oss ungefär 180 L vatten, ändå finns det inte någon större vattenbrist i Sverige, åtminstone inte mer än under de hetaste sommarmånaderna. Därmed inte sagt att vi ska slösa på vårt vatten tvärtom det skadar inte att spara lite på vattnet. De 180 L vatten fördelas enligt följande:
10 liter för dryck och mat
35 liter för WC-spolning
35 liter för disk
25 liter för tvätt
65 liter för personlig hygien
10 liter för övrig användning
Aktion 68
En sak som sparar ett par liter vatten om dagen är att stänga av kranen medan du borstar tänderna. Vi borstar tänderna minst två gånger dagligen och under de 5 minuterna spolas åtskilliga L vatten förbi utan att användas det minsta. Det är vad jag kallar för slöseri. Så stäng av kranen när du borstar tänderna speciellt om du har egen brunn så kommer du att spara på ditt vatten speciellt nu under de kommande varma sommarmånaderna.
/ Fr. A.
Källor:
Aktion 365 – dag 35
Koka vatten, koka!
Alla har vi nog någon gång varit med om rastlösheten som bara matlagning kan ge när man redan har ont om tid. Smått irriterat hoppar man jämnfota i frustration över vattnet som vägrar koka upp.
Hur lång tid det tar att koka upp 1 L vatten på spisen är beroende av flera faktorer som hur högt över havet du befinner dig, lufttrycket, om du har locket på, vilket gradantal du kokar på, grytans form, tjockleken på botten, storleken på spisplattan osv. En av de mest enkla åtgärder som man kan göra för att få grytans innehåll att koka är just att lägga över locket. All energi som annars försvinner i form av vattenånga stannar kvar och det går åt mindre energi till att hålla innehållets temperatur uppe.
Aktion 35
Använd kloka mammas gamla råd. Lägg alltid locket på när du ska koka upp något, det sparar dig både tid och energi. Hur mycket tid tvistas det om och det ska tydligen bero något på vilken spis man har men i genomsnitt vekar man spara in en minut och energimässigt spar du mellan 30 – 50 %. Många bäckar små…
Aktion 365 – dag 31
Dripp, dropp, plonk.
Det är precis som de tecknade serierna så tydligt illustererar för oss, en droppande kran kan slita sönder nerverna på en, komik å ena sidan plågande tröttsamt å andra sidan. Tack och lov att det går att göra något åt det!
Kalle Anka fakta : Visste du att en kran som står och läcker kan fylla ett helt badkar under en månads tid! Ett badkar rymmer ungefär 185 L vatten, det lilla standardbakaret rymmer 150L men det finns riktiga monster som tar upp till 300 L.
Så laga kranar som läcker, även om vi har gott om vatten i Sverige så krävs det energi för pumparna som transporterar vattnet och energi samt kemikalier vid rengöring av avloppsvattnet.
Aktion 31
Se över dina kranar och byt packningen om det behövs. Om du aldrig bytt en packning tidigare finns här en instruktion på hur man går tillväga – Byta packning
Lycka till!
/ Fr. A.
Källor:
Aktion 365 – dag 19
Dusch och vatten.
Hela min uppväxt har jag fått höra orden ” slösa inte på vattnet” när jag duschar. Och jag har väl mer eller mindre fått för mig att jag är en person som slösar på vattnet och alltid förmanat mig själv till att minimera min duschtid. Förutom en dag i veckan när jag tillät mig att lyxa till det, för det är ju så skönt att stå någon minut extra och bara låta vattnet skölja över en.
Detta var tills att jag träffade min sambo. Jag upptäckte då att jag inte alls var någon som slösade på vatten utan tvärtom, i jämförelse så är jag sparsam utav bara katten 
Aktion 19
Om du som min sambo gärna står och duschar i en sisådär 30-40 minuter så blir det här en svår uppgift. Minska din duschtid med 5 minuters tid den här veckan och spara på både vatten och uppvärmningen av vattnet.
Aktion 365 – dag 13
Kylt vatten.
Det är samma sak varje gång som jag ska ta mig ett glas vatten. Vattnet är alltid ljummet, aldrig så där underbart iskallt som man gärna vill ha det speciellt när det är varmt ute, utan ljummet. Så står man där och spolar i ett par minuter och slösar med vattnet samtidigt som man bygger upp en frustration över att behöva vänta på att det äntligen ska bli kallt.
Idag blev jag trött på att vänta på att få mitt kalla vatten så jag gjorde en lösning vilket blir dagens aktion.
Aktion 13
Ställ in en tillbringare, föredragsvis en som har lock så slipper men smak av kylskåp, vatten i kylen så har du alltid tillgång till iskallt vatten. Det har fördelar inte enbart för ditt humör utan du sparar både på din egen tid och på miljön. Tänk så många liter vatten om dagen vi sparar på en liten handling, vilket gynnar grundvatten nivån.
Den biologiskt nedbrytbara plastpåsen.
Biopåsen, miljövänlig plast.
- En grönare värld
Den nya sortens plastpåse är tillverkad av fullständigt biologiskt nedbrytbara material. Idag är det inte längre de petroleumbaserade materialen som dominerar, ok de är fortfarande störst på marknaden, men de har fått en kraftfull konkurrent. Den komposterbara påsen fyller samma krav som de ordinära plastkassarna, skillnaden är att dessa påsar är helt miljövänliga. Varje led i tillverkning och nedbrytning, från vaggan till graven, är miljövänligt. Även infärgningen av plastpåsarna är miljövänlig och de kan steriliseras med gamma strålning, utan att strukturen tar skada, påsarna är dessutom antistatiska.
Mater-bi vad är det?
Miljöpåsens innehållsförteckning talar tydligt om att den är tillverkad av något som kallas för Mater-bi. Beteckningen mater-bi är för mig helt ny och naturligtvis blir jag nyfiken och undrar vad det är för något? Och hur fungerar det med en fullständigt nedbrytningsbar produkt? Det är något som jag vill veta.
Mater-bi visar sig utgöra grunden i dessa biopåsars komposition, vilken tillverkas av en blandning av majsstärkelse, vegetabiliska oljor och nedbrytningsbara polyestrar som även kallas PLA. Själva materialet till mater-bi kommer från grödor som majs, rörsocker eller andra grödor som innehåller en högre grad socker samt rapsolja.
Djupdykning i påsens kemiska uppbyggnad.
Polylaktid kallas förkortat för PLA men är även känt under benämningen polymjölksyra som är naturligt nedbrytningsbar. Polylaktid är vad man kallar för en termoplastisk*(* innebär att du kan se vidare information i det lilla lexikonet som skapas allteftersom), alifatisk* polyester* och tillverkas vanligen av majsstärkelse eller rörsocker, vilka båda är förnybara resurser.
De flesta tillverkare använder sig av majs och rörsocker men även andra grödor som innehåller socker kan användas. Många av tillverkarna använder sig av råvaror som kommer från gårdar inriktade på biologiskt odlande och utesluter GMO (genetiskt modifierade organismer) råvaror, då man idag inte vet hur det kan påverka världen i framtiden.
Framställningen.
För att framställa bioplasten utvinns först stärkelsen ur majsen och omvandlas sedan till dextros. Sockret omvandlas till mjölksyra genom en bakteriell fermentering*. Efter det genomgår mjölksyran en katalys* som gör det möjligt för polymerisering* att ske.
Mjölksyran i sig har en mycket speciell natur som kallas kiral*, vilket kortfattat betyder att strukturen av dess ena sida inte ser exakt likadan ut som den andra. Genom att blanda olika, låt oss kalla det för versioner av, polylaktider (mjölksyran), poly-L-laktid med poly-D-laktid kan man förändra egenskaperna hos plasten. Man gör detta för att bioplasten inte ska brytas ned lika snabbt som i sitt ursprungliga tillstånd.
Konsten att kunna blanda dessa två polylaktider PDLA och PLLA har gjort det möjligt att använda polylaktid i skjortor, mikrovågssäkra brickor och även gummiliknande polymerer som ABS. Dessutom lär vi nog se fler produkter eller områden inom snar framtid på marknaden eftersom användandet av PLA är ganska nytt och bioteknologiska framsteg sker kontinuerligt.
Nedbrytningen av plasten.
Kompostering sker när organiskt material omvandlas till kompost, jord. Organsikt material är mycket attraktivt för olika former av mikroorganismer, som finns naturligt i vår omgivning.
När förhållandena är de ideala, dvs vattentillgången är tillräcklig och temperaturen den korrekta, börjar mikroorganismerna bryta ned näringsämnena till organiska molekyler. Som ett resultat av mikroorganismernas arbete produceras koldioxid, vatten och värme, vilket gemensamt bildar benämningen biodegenerering. I slutändan resulterar nedbrytningen i en substans som vi kallar för jord.
Miljövänlig plast vs. traditionell plast.
Så varför ska man välja den miljövänliga plastpåsen framför den traditionella? Man vet vad man har men inte vad man få och dessutom påse som påse, eller? Valet av majspåsen hjälper till att flytta vågskålarnas position i jakten på mindre utsläpp och förändrar våra utsikter till en framtida värld.
När det kommer till miljövänliga produkter talar man ofta om nettoutsläpp, vilket grundar sig på kretsloppsprincipen. Om något avger mer koldioxid än det tagit upp och bundit under tillväxten/produktionen blir nettoutsläppet högre än 0. Om något binder in/ej producerar under tillverkningen mer än det senare vid nedbrytning avger blir nettovärdet mindre än 0. Man strävar efter att få fram produkter där värdet är 0 eftersom när produkten bryts ned avges bara så mycket som den tagit upp
Majspåsens nettoutsläpp är lika med 0 d.v.s. den har tagit upp lika mycket koldioxid som den avger. Oljebaserade plastpåsar avger däremot en hög grad koldioxid och bidrar därmed till växthuseffekten.
Vanlig plast bryts inte ned.
Plaster är syntetiska (konstgjorda från grekiskans synthetiko’s som betyder sammanställd, sätta samman) och består av organiska föreningar. Från början är alla plaster mjuka och efter tillsats av olika ämnen kan plasten bli antingen hård eller mjuk.
Ordinära oljebaserade plastpåsar har långa organiska molekyler som bildar nätverk och/eller kedjor, kallat polymerer. Det som kännetecknar en plast är inte enbart det faktum att den är uppbyggd av polymerer, utan de har även många olika tillsatser, som mjukgörare eller färger, för att få de egenskaper som man vill ha. T.ex. vill man kunna forma plasten, ibland önskas en hård plast ibland en mjukare plast som i fallet med plastkassar.
Kedjornas kolbindningar, som utgör den största delen av plasten, oxiderar inte så lätt när de påverkas av syre. De övriga bindningarna är sk. ester- eller amidbindningar, vilka kan brytas ned av mycket starka syror eller baser, något som inte finns naturligt överallt ute i naturen.
Kan plast överhuvudtaget påverkas?
Vad kan påverka nedbrytningen av plaster? UV-ljus har visat sig kunna påskynda oxidationen av plast men det är en mycket långsam process. Du har säkert stött på en urblekt riktigt gammal plastpåse ute någon gång eller sett hur trädgårdsmöblerna förändrats när de stått utomhus.
En av anledningarna till att nedbrytningen går så sakta är att tillverkarna tillsätter ämnen som ska hämma denna nedbrytning, eftersom de vill att deras produkter ska hålla. Ett annat problem är att när de oljebaserade plasterna bryts ned av solljuset bryts de dock inte ned till sitt ursprung som är oljebaerade monomerer.
Återvinning av plast är idag det mest effektiva sätt att ta hand om plasten men även återvinningen har sina utmaningar. Dels är det svårt eftersom det finns så många olika former av plast, dels är många produkter förorenade av ex. matrester, vilket gör att de inte kan återvinnas.
LCA – Kretslopp.
LCA – Livs Cykel Analys är en ny metod som används för att studera material som tillverkas, för att se steg för steg den rutt som råmaterialet tar genom sin livsbana. Hur den omvandlas från råvara till produkt, transporteras och tills dess att produkten använts och blivit till avfall.
Det är nödvändigt att se den totala processen, för erhålla en globala synvinkel. Det handlar inte enbart om den enskildes handling, utan effekt och verkan ger synbara förändringar på vår miljö i alla led. Genom att se det totala kretsloppet kan man förändra i de olika transport eller tillverkningsstegen och på så sätt minska utsläppen som sker på miljön. Enligt LCA är biopåsen bättre än både plastkassen och papperspåsen.
Valet
Ja, efter den här lilla djupdykningen i plasternas kemi, som kan vara nog så svårbegriplig med sina svåruttalade benämningar och förkortningar, känner jag mig ännu mer säker på att plast inte är något att hänga i julgranen. I alla fall inte när det kommer till de oljebaserade produkterna, däremot känns det som en enorm trygghet att veta att det finns alternativ som bioplasten ett riktigt bra val att tillgå. Jag för min del hoppas och ser fram emot att få se fler produkter som tillverkas av bioplast inom snar framtid. Ett exempel på en fullständigt nedbrytningsbar plastpåse är Skonas avfallspåse som går att finna i de flesta välsorterade matvarubutiker. Den kostar 1:60kr/st vilket är något dyrare än konkurrenternas men väl värd sitt pris i både kvalitet och miljövänlighet.
Skonas komposterbara avfallspåse
Källor:
