Global uppvärmning – Del 2 Terminologi

26 mars 2009 at 6:15 e m (Global uppvärmning) (, , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , )


bok

 

Efter att ha läst en del information i ämnet global uppvärmning märker jag fort att här redan har bildats många fackuttryck där koncept och termer används likt ett rinnande vatten i de olika sammanhangen. För mig blir information ofta obegriplig om jag inte har den korrekta betydelsen av de benämningar som används, så innan vi går djupare in på ämnet global uppvärmning blir det lite terminologi.

Terminologin.

 

Termen global uppvärmning kommer från den generella benämningen på effekten klimatförändring, vilket även inkluderar något som man kallar global avkylning. Med andra ord, klimatförändringar är de skilda händelser som inträffar på vår planet, både uppvärmning och nedkylning – istider samt tiden däremellan. De variationer som bidrar till förändringarna kan orsakas av naturliga företeelser som solaktivitet eller geologiska processer men kan även vara antropogena (orsakade av mänsklig påverkan).

Inom UNFCCC (United Nations Framework Convention on Climate Change) eller som man i språkbruk kallar den klimatkonventionen, skiljer man på naturliga förändringar, vilka man refererar till som klimatväxlingar, och de icke naturliga förändringar orsakade av mänskligt beteende benämns som klimatförändring eller antropogena förändringar.

Växthuseffekten, som även benämns som drivhuseffekten, är en naturlig företeelse. I korta drag hindrar växthusgaser som koldioxid, vattenånga och metan långvågig strålning från att försvinna från vår planets atmosfär något som resulterar i en angenäm temperatur på vår planet. Men växthusgaserna har under de senare tiotal åren ökat i antal och bidrar till att jordens temperatur nu ökar.

Hur mäter vi klimatförändringar?

Klimatkänslighet är vad man refererar till när det talas om mätningar av klimatets förändringar. Vanligtvis används olika former av klimatmodeller, där en temperaturskillnad visas gjord på beräkningar av den koncentration koldioxid som finns och beräknas befinna sig i atmosfären under kommande år. Kalkylerna görs bl.a. utifrån mätningar på de förändringar som skett i jordatmosfären när det gäller växthusgaser.

Albedo, en astronomisk term som på latin innehar betydelsen vit, är det mått som används för att beskriva reflextionsförmågan d.v.s den andel strålning som en belyst kropp eller yta (i vårt fall jorden och växthuseffekten) återspeglar.

Klimatkänsligheten anges i grader C vid en fördubbling av koldioxidhalten i atmosfären. För närvarande har forskarna beräknat att temperaturen kommer att befinna sig mellan 1,5 – 4,5 grader C samtidigt som IPCC (Intergovernmental Panel on Climate Cange) som är FN:s klimatpanel har beräknat medeltemperaturen att öka mellan 1,4 – 5,8 grader C under intervallet 1990 – 2100. Anledningen till de olikartade prognoserna ligger i svårighetsgraden att sia om framtida utsläpp.

Källor:
Wikipedia
Miljöportalen

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s

%d bloggare gillar detta: