Grönt på bordet!

22 maj 2009 at 5:57 e m (Ekologiskt & Miljövänligt, Global uppvärmning, Mat, Sverige) (, , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , )


Många människor väljer idag att äta helt vegetariskt av etiska skäl men bara genom att välja att äta vegetariskt två gånger i veckan eller fler sparar vi väldigt mycket på miljöns energiresurser. Vad vi äter påverkar klimatet. Hur kan det komma sig?

Kalle Anka fakta: Visste du att det kan gå åt 4 ggr så mycket energi för en persons  måltid som innehåller kött i jämförelse med en persons måltid som är vegetarisk, där båda måltider har lika högt näringsinnehåll.

 

Vi konsumerar nästan 800 Kg livsmedel / år / person i Sverige varav 40% är importerat och ca 80 Kg är kött.  Undersökningar visar att nästan en tredjedel av den samlade miljöpåverkan från hushållen är direkt länkade med livmedelskedjans utsläpp och resursanvändning.


Energi går åt vid odling av växter, vid förädling av produkter och transporter av livsmedel. För att ett kilo kött ska produceras behöver djuret konsumera tio kilo vegetabilier. Beroende på vilket foder ett djur får går olika mängd energi åt. Ett djur som ex äter importerat sojaprotein (vilka ofta även kommer från genmodifierade grödor) eller fiskmjöl har en högre energibelastning än ett djur som betet sin föda från marken.

 

 

Tillverkningen av kött – hur ser produktionsgången ut?

 

Kedjan som går vid köttproduktion involverar fler steg än vad vi först tänker oss. Kreaturen behöver mat, vilket ofta innefattar kraftfoder. Kraftfoder tillverkas ofta av sojabönor som av ekonomiska skäl tillverkas i andra länder, sojabönor som i sin tur vanligen är genmodifierade.

Bönorna ska odlas, packas, transporteras, förädlas i fabriken till sojamjöl (då det kanske går till ytterligare en fabrik) / färdigt foder, packas igen, transporteras, importeras, varefter fodret ska transporteras till butik där bonden köper sitt foder, transport från butik och utfodras till djuren.

Djuren ska när de är växt färdigt transporteras till slakt, slaktas och paketeras, transporteras till butik där maten styckas och mals till färs och sedan paketeras ytterligare innan den placeras i kyldisken. Konsumenten handlar sen sitt kött och transporterar hem det, lagar maten och slänger en del.

I den här långa kedjan finns inte inberäknat alla de människor och deras transporter som tillkommer från och till sina arbeten, mängderna av övriga råvaror som fabrikerna behöver för att framställa sojamjölet/kraftfodret osv. Kedjan är betydligt längre och mer kostsam än vad vi är medvetna om.

 

Skillnader mellan kött och kött ?

Vilken typ av kött vi äter påverkar också utsläppet och högst upp på listan återfinns nötkött, därmed inte sagt att vi ska undvika att äta ko och kalv. Dessa nötkreatur fyller även en annan funktion nämligen att bibehålla våra landskap, vilket är bra för den biologiska mångfalden. Nedan finner du en tabell (från naturvårdsverket) som visar på växthusgasutsläpp och livsmedel.

 

 

 

Exempel på växthusgasutsläpp vid olika livsmedelsval

 

Summa per år kg CO2e

1 gång per vecka

7 gånger per vecka

Nötkött från svenska mjölkkor, ungdjur och kalvar från mjölkkor, 140 g

120

870

Nötkött från svenska dikor, ungdjur och kalvar från dikor, 140 g

170

1200

Griskött, svenskt, 140 g

35

250

Kyckling, svensk, 140 g

10

70

Vildfångad torsk, 140 g

50

370

Odlad lax (Kanada), 140 g

40

270

Inlagd sill, 140 g

15

110

Vegetarisk ärtsoppa, 350 g

2

11

Bönor/kikärtor på burk, stor portion, 350 g

9

60

Äpplen, Sverige, 150 g

1

4

Äpplen, Frankrike, 150 g

2

14

Äpplen, Nya Zeeland, 150 g

4

28

Svinn livsmedel, exkl dryck, 1,3–2 kg svinn per vecka

 

140–200

Exempel på beräknade växthusgasutsläpp vid olika livsmedelsval i kg koldioxidekvivalenter per år. Portionerna avser fett och benfri köttråvara respektive rå fiskfilé (Lagerberg Fogelberg (2008), Ziegler (2008), Sonesson (2008) och WRAP (2008).

 

Utsläpp sker även vid produktionen av mineral och konstgödsel (som är kväverikt), vilka sprids ut på åkermarken som näring till våra grödor. Vid produktionen bildas lustgas vars växthuseffekt är 300 gånger starkare än koldioxidens. *Lustgas, N2O, är en kväveförening som är milt bedövande och används bl. a. som smärtlindring men även som förpackningsgas i livsmedel, eftersom den förebygger att matvaror härsknar och benämns då som E 942.

 

Den smarta guiden.

 

S.M.A.R.T. är en vägledning som tagits fram för att vi som konsumenter lättare ska komma ihåg vad som är bra för miljön att äta.

* Större andel vegetabilier – 2/3 av vårt proteinintag kommer från animala produkter om vi istället hämtade den andelen från växtriket skulle jordbrukets energibehov komma att minska med 30 %.

 

* Mindre ”tomma kalorier” – Med tomma kalorier avser man mat som till största del innehåller fett, socker och alkohol. En skrämmande siffra är att i många hushåll går nästan hälften av matbudgeten åt till att handla tomma kalorier som choklad, glass, chips, kakor och godis.

 

* Andelen ekologiskt ökas – Äter vi dessutom kravmärkt minskar vi andelen konstgödsel inklusive framställning och transporter och bekämpningsmedel.

 

* Rätt kött och grönsaker – Idag äter vi större portioner av kött än vi behöver om vi kan minska köttportionen och äta mer varierat av lamm, vilt, nöt, gris och kyckling blir miljöbelastningen mindre. När det gäller grönsaker uppmanas vi att äta mer grövre grönsaker och rotfrukter som inte kräver växthus där det går åt mer energi för uppvärmning och transporter.

 

* Transportsnålt – Välj närproducerat för att minska transportutsläppen och välj att laga maträtter anpassat efter säsongen, då sparar du både plånbok och miljö.

 

Centrum för Tillämpad Näringslära har på uppdrag av konsumentverket och livsmedelsverket utformat guiden SMART. Vill du veta mer om smart kan du läsa den lilla foldern här: SMART


Enligt siffrorna äter vi mer och mer kött men när notan kommer till bordet, är vi då villiga att betala för den reella kostnaden som kött har energimässigt? Priserna på kött idag motsvarar inte vad det i själva verket kostar att tillverka det. Hur den ekvationen går ihop begriper inte jag. Vad jag däremot förstår är att vi kan välja att göra något åt mängden kväveutsläpp. Jag för min del tänker börja med att äta vegetariskt en gång i veckan till att börja med. Små steg.

 

 

Källor:

 

Miljöportalen

Kristianstad kommun

Naturvårdsverket

Wikipedia

Miljömagasinet

Konsumentverket

 

 

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s

%d bloggare gillar detta: