Aktion 365 – dag 55. Eko-Godis

13 juni 2009 at 2:45 e m (AKTION 365, Djur & Natur, Ekologiskt & Miljövänligt, Global uppvärmning, Mat, Miljö & Klimat, Shopping, Världsprojekt) (, , , , , , , , , , , , , , , , , )


Godis!

 

Är ekogodis lika gott som syntetgodis? Var med i smaktestet!

 

Finns det ett ord som kan få människor, speciellt barn, att le stort så är det godis!  Visst, vi vet alla om att det inte är nyttigt att äta godis men det innebär ju inte att vi kan tänka oss att äta vad för skit som helst heller, eller hur. För idag är det inte karius och baktus, som gör hål i tänderna, vi varnar för innan vi stoppar en bit godis i munnen.

Idag finns det allt möjligt i vårt godis, speciellt glada är producenterna i att stoppa i härdade fetter, azofärger, kinolingult E104, sötningsmedel mm. Så vad är allt för något? Ovanstående är några av de ämnen som vi bör se upp med.

Härdade fetter är fett där fettsyrorna har förändrats genom en process kallad hydrogenering* då enkel- och fleromättade fettsyror omvandlas till mättade. Detta görs för att produkten ska få en fastare konsistens och en högre smältpunkt. Härdade fetter är inte tillåtna i Kravmärkta produkter.

Azofärger är syntetiska färgämnen som tidigare varit förbjudna. Idag tillåts tio stycken, sju av dem får användas till en mängd olika livsmedel för att öka färgerna som blir klarare och mer livfulla. Dessa livsmedel är drycker, glass, tuggummi, konditorivaror, desserter, marmelad, soppor, såser, senap, frukt och grönsaksberedningar, smaksättningspreparat, snacks, kosttillskott, konfektyr, sylt och godis men får inte användas i de sk. baslivsmedlen som mjölk, ägg, mjöl, ris m.m.

En del azofärgämnen har begränsad användning, E123 armant (rött) får bara användas till fiskrom och spritdrycker, E180 litolrubin (rött) används endast till ostskorpa, E 154 (brun) används till kippers   brukas dock inte i Sverige.

 

Färgämnena kan orsaka allergiska besvär, hudeksem, astma, nässelfeber, koncentrationssvårigheter hos barn samt hyperaktivitet.

 

Azofärgernas E-benämning:

E 102, tartrazin (gult)
E 110, para-orange (gult-orange)
E 122, azorubin (rött)
E 123, amarant (rött)
E 124, nykockin (rött)
E 129, allurarött AC (rött)
E 151, briljantsvart BN (svart)
E 154 Brun FK (brun)
E 155, brun HT (brunt)
E 180, litolrubin (rött)

Sötningsmedel som aspartam och sukralos är två omdebatterade ämnen som används i diverse livsmedel. Aspartam går under benämningen E951 och är 100 till 200 gånger sötare än socker och används framförallt i lightprodukter.

Aspartam bryts ned i kroppen till sina beståndsdelar och bildar åter metanol (träsprit), asparaginsyra och en av de essentiella aminosyrorna fenylalanin. Varken blodsocker eller insulin svarar på aspartam och det skapas ingen karies.

Det finns många studier som visar på att risken för en del cancerformer ökar vid bruk av aspartam såsom leukemi, lymfcancer och bröstcancer. Man har även sett indikationer på samverkan mellan aspartam och nervskador i hjärnan. Ett av världens länder, Japan, har förbjudit aspartam i livsmedel. Den fasställda mängden aspartam som anses vara ett acceptabelt intag beräknas enligt följande (info hämtat från slv) :

… en person som väger 60 kg kan konsumera 2,4 g aspartam/dag (40 mg/kg x 60 kg).

Exempelvis kan en person dricka 4 L aspartamsötad läsk per dag utan att överskrida gränsvärdet.

Sukralos går under benämningen E 955 och är 500-600 gånger sötare än socker. Det är en syntetiskt version av socker som klorerats, i processen ersätts tre OH-grupper i sockermolekylen med klor.

Substansen har många användbara egenskaper eftersom den tål upphettning, sura och basiska miljöer varpå den används i produkter som har lång hållbarhet, har långsam nedbrytningstid och är vattenlöslig. Den mänskliga kroppen tar inte upp ämnet då det är vattenlösligt utan det passerar oförändrat genom systemet.

 

Det är osäkert hur miljön påverkas av sukralos och substansen har inte blivit vetenskapligt utredd än. Socker fungerar som en signalsubstans i naturen och används av fiskar till att orientera sig, söka föda och växter behöver socker till sin fotosyntes. Ca sju ton sukralos sprids varje åt ut i naturen via avloppsvattnet enligt naturvårdsverket. Ämnet passerar reningsverkens reningssteg intakt och sprids sedan ut framförallt till ytvattnet. Sukralos klassas som en potentiell POP (en långlivad organisk förening) ett ämne som inte bör spridas till miljön.

 

Däremot kritiseras användandet av sukralos och anses vara ohälsosamt då det håller kvar konsumentens val av matvanor till det sötare hållet eftersom dess starka sötningsförmåga påverkar smakpaletten.

 

Förändring?

 

Många producenter har gjort förändringar att ta bort färgerna men de finns fortfarande kvar i butikerna, candyking beräknar att till slutet av sommaren 2009 vara fria från azofärgerna men tills dess finns de kvar i produkterna. Exotic Snacks har ett stoppdatum till senast januari 2010 för användandet av kinolingult ( vilket orsakar hyperaktivitet hos många barn) i sina wasabiärtor. Men listan av ämnen som används i godis och livsmedel som är farliga eller tvivelaktiga ökar ständigt.

 

Vad som är positivt är att konsumenterna har börjat att efterfråga andra lösningar, så fortsätt att fråga efter alternativ! Det har börjat att dyka upp lite alternativ på den ekologiska fronten, inte enbart när det gäller choklad utan även segt godis med fruktsmak och lakritsmak finns att tillgå. Sist jag var och handlade såg jag ekologiska gelehallon, inte illa!

 

Aktion 55

Smaktest! Nästa gång du ska handla något sött, choklad eller vad som du klassificerar som godis prova ekologiskt godis. Så gör vi ett smaktest, vilka ekologiska sorter håller måttet och vilka behöver jobba på sitt koncept. Berätta vilket ekologiskt godis som du tycker är gott respektive dåligt!

 

Själv ska jag nog ta och prova de där ekologiska gelehallonen som jag såg:)

 

/Fr. A.

 

Källor:

 

DN

DN

Wikipedia

Livsmedelsverket

SvD

Naturvårdsverket

Råd&Rön

 

2 kommentarer

  1. Berit Dias said,

    Provade Ekorrens ekologiska små godis, klassisk blandning, i går och den var mycket godare än vanligt giftigt godis. Rekommenderar det, trots sitt höga pris. Det är det värt!

  2. Fröken Arktis said,

    Vad kul, den kanske man skulle testa nästa gång!🙂
    Själv skulle jag som sagt testat de där inbjudande gelehallonen men de var slut så det blev Ekorrens syrliga påse. Den var ganska ok, jag sätter en 3:a i betyg för godisbitarna känns tyvärr lite väl som hemmagjort marmeladgodis.

    /Fr. A.

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s

%d bloggare gillar detta: