Debatten om klimatmålen fortsätter –
Mål blir krav?
Ur intervju med Sten Wener idag i Dn berättas det att läckaget av energi är mycket större än vi vet om, ca två tredjedelar försvinner från uppvärmning av hus, el, och bil försvinner ut. En av dessa tredjedelar kan vara återvinningsbar på 20 -30 år säger Sven Werner professor Halmstad högskola. Slöseriet med energi är en av huvudpunkterna på ministermötet.
Mål att minska läckaget finns redan men ministrarna diskuterar om målen skall ändras till ett bindande krav på 20 %. Läckaget är nedstämmande menar Ola Alterå statssekreterare men samtidigt visare det på många nya arbeten i Europa. Det är både mindre kostsamt och lättare att genomföra en energieffektivisering än att ställa om hela energiproduktionen. Men Sven vill gärna se en förändring i lagstiftningen som ger högre krav på nybyggnationer av energianläggningar. Då gör man rätt från grunden och mer medveten om energislösandet.
Källor:
Debatten om klimatmålen tar fart – ur Gomorron Sverige
Målsättning för klimatmål – Ministermöte i Åre
I intervjun:
Johan Rockström chef för de båda forskningscentren Stockholm resiliense och Stockholm environment institute
Sofia Arkellsten miljöpolitisk talesman för moderaterna
Du ser programdelen här.
/ Fr. A.
I hetluften – Vattenfall en av de stora miljöbovarna!
Debattämne på regeringsnivå
Vattenfall, som ägs av den Svenska regeringen, har orsakat rubriker i Tyskland efter sjabbel med ett kärnkraftverk. Nu har Vattefall gått och blivit ett hett debattämne i Tyskland ända upp på regeringsnivå, där det troligen kommer att bli en sakfråga i valet och för många tyskar klingar det Svenska Vattenfall illa. Inte enbart för att man anser Vattenfall som en miljöbov när det kommer till kärnkraften, utan även för att nästan all el i Tyskland som Vattenfall producerar kommer från den värsta Co2 boven av alla, brunkolen. Många anser även att Vattenfall är en s.k. greenwasher med tanke på deras metod CCS ( Carbon Capture and Storage) där konceptet bygger på att avskilja Co2 från kolet och sedan lagra den i flytande form permanent under jord.
Vattenfalls vd Lars G Josefsson svarar på kritiken
I en artikel i Dn idag intervjuas Vattenfalls vd Lars G Josefsson, där han självkritiskt svarar på frågorna som berör kränkraften. Kritiken är befogad och det finns mycket att åtgärda. Allt är dock inte som det återspeglas i tidningar menar Lars vi är ett Svenskt företag i Tyskland. Förtroendet måste byggas upp igen både i Sverige och Tyskland, det kommer att ta lång tid men han tar det på fullaste allvar.
Fossila bränslekällor = minskad trovärdighet?
Att Vattenfall fortfarande använder sig av förlegade energikällor och inte ser till att gå i en grönare riktning rimmar illa med det Svenska ordförandeskapet i EU. Regeringen har visserligen kritiserat Vattenfall flertalet gånger men därifrån till att ta steget och följa upp med handling verkar långt. Om det Svenska ordförandeskapet i Eu ska tas på allvar kanske det kunde vara en ide att städa upp framför egen dörr, ett rent hus stärker integriteten.
Min fråga till Vattenfall
– Anta att brunkolet och uranet skulle ta slut idag, hur skulle Vattenfall agera då? I min värld måste det finnas en plan för ett så stort företag till att ställa om sin energikällsanvändning till en mer miljövänlig och troligtvis har Vattenfall redan en. Men anta att Vattenfall stod inför problemet att det inte längre fanns tillgång till någon av de fossila bränslen, vad skulle ske då? En snabb omställning är min gissning, för el vill alla ha och efterfrågan = pengar att tjäna.
Vad kan vi göra?
Så varför inte ställa om nu? Pengar. Hur kan vi visa för Vattenfall att vi ogillar deras agerande och för regeringen som är ägaren? Enkelt, eftersom allt handlar om pengar, byt elbolag omgående om du har Vattenfall och tala om varför. De verkar inte lyssna till våra ord, kanske kan de lyssna till våra handlingar.
Konsumenten styr, du styr!
/ Fr. A.
Källor:
Rapport
I hetluften – Politiker vågar ni ta risken?!
Eko – effektivitet diskuteras
Idag har det informella mötet mellan EU:s miljö- och energiminsitrar i Åre inletts, där man diskuterar inför mötet i Köpenhamn hur en eko-effektiv ekonomi skulle kunna se ut. Den rapport som ligger till underlag för mötet går att läsa här. Även de beslut som togs vid G 8-mötet kommer att vara av stor betydelse.
Magisk siffra ger falsk trygghet
Den magiska siffran som det talas om är 2 grader, 2 grader något en del forskare, bl.a. FN:s klimatpanel IPCC, hävdar på att vi troligen redan förbrukat och menar att vi nu behöver göra en 90-100% utsläppsminskning. Även med en sådan ansträngning tros man spela rysk roulette med världens klimatutgång. Andra hävdar att en 50 % minskning till år 2050 kan vara tillräcklig. Man varnar för att de beslut som togs vid G 8-mötet kan invagga beslutsfattarna i en falsk utgångsposition.
Beslutet vid G 8-mötet vilar på vetenskapliga fakta men frågan är i det här fallet vilka vetenskapliga fakta som man förlitar sig på. IPCC:s forskning berättar att hälften av alla växthusgasutsläpp tas upp av skog, mark och hav men försurning av hav och avskogning gör att denna naturliga förmåga försvinner. I sådant fall står vi inför en värld där en 6 graders ökning tar form och inget liv kan existera, inte i den formen vi känner till.
Med ny teknik och I-länders ansvarstagande kan världen räddas
Personerna bakom ”Road to Copenhagen” lägger tyngdpunkten vid att man inte kan skapa en ekoeffektiv ekonomi i global skala om man inte samtidigt ser till klimaträttvisan. Den hållbara utvecklingen kräver nya vetenskapliga verktyg, mer forskning, rättvis världshandel och en reformation av hela det globala ekonomisystemen. Finassystemet måste tjäna människorna inte marknaderna.
Enligt generalsekreteraren för EEA ( European Environment Agency) och professor Johan Rockström Stockholms universitet säger forskningen att vi behöver minska utsläppen så nära siffran 0 som möjligt och industriländerna behöver ta på sig bindande utsläppsminskningar som överstiger 100% redan till 2020-2030, för att kompensera de fattiga länderna. Tekniker som att suga ut Co2 ur luften och binda kol för kollagring är möjligt att göra.
Enligt Road to Copenhagen är det tre frågor som är av största vikt, de fattigaste länderna har det minsta ansvaret dessa är även de som är mest utsatta för klimatförändringarna och ytterst lite resurser finns tillgängliga för att länderna skall kunna anpassa sig. Det ledande ansvaret måste tas av industriländerna genom att minska sina egna utsläpp. Regeringarna behöver öppna ögonen och se möjligheterna den ekonomiska krisen medför i form av förändringar som kan generera grön teknik, infrastruktur, handel vilket ger nya arbeten och förbättrar livskvaliteten samtidigt som globalt ansvar tas.
När det kommer till köpenhamnskonferansen vill Road to Copenhagen att ett tillräckligt bra avtal ska utvecklas så att historikerna kan visa på vändpunkten.
Det är många som uttalar sig i klimatfrågan och varnar för vad som kan komma att ske om våra valda politiker sätter för låga mål. Frågan är har de råd att inte lyssna? Har vi råd att låta dem komma undan med att inte lyssna?
/ Fr. A.
Källor:
Ytterligare läsning : Broschyr – mot eko-effektiv ekonomi
Ekonytt – Fredrik Reinfeldt gästar TV4:as morgonnyheter.
Reinfeldt berättade om vad som inom närmaste tiden kommer att beröra EU ordförandeskapet och vad som krävs, han tar även upp finanskrisen och miljön med klimatförändringarna.
Reinfeldt förklarar varför det är svårt att öka det 2 ° mål som sattes vid G8 mötet i L’aquila. Politikerna menar allvar med sina uttalanden om miljön, det finns en genuin vilja, hävdar Reinfeldt. Att omgående sluta med olja när nästan alla länder är till mer än 80% oljeberoende och gå över till något miljövänligt är svårt. Men vi är i det skede där vi kan börja göra transformationen, eftersom tekniken idag finns men det tar tid. Man ser att även andra länder utanför Eu visar stort intresse för miljön.
Se hela intervjun här.
/ Fr. A.
Kanske vi fått en grön ledare ändå?
Visserligen skulle jag ta semester, men jag kan ändå inte låta bli att skriva en rad eller två när det sker saker i vårt avlånga land. I morse såg jag reprisen av Fredrik Reinfeldts tal på Almedalsveckan, eftersom jag missade det under gårdagen, och äntligen händer det något i Sveriges politik. Reinfeldt tar djärvt det första steget mot att bli en ledare genom sitt tal. Han talar för klimatet och ekonomin och har mod nog att ställa sig utanför de simpla tjuvnyp som i vanliga fall kännetecknar politiken i Sverige.
Fredrik Reinfeldt
Jag har inte gett mycket för politik, eftersom jag inte sett att det funnits någon tillstymmelse av ledarskap i det s.k. vuxna sällskap, som spektrat av politiker utgör. Tvärtom har jag ofta hävdat att politiken till största del handlat om smutskastning och bortförklaringar i sandlådan, som små barn.
Sen frågar man sig varför världen ser ut som den gör? Men som alla föräldrar vet, barn gör inte som vi säger, barn gör som vi gör och således gäller även ledarskap. Såsom politikerna beter sig så kommer även medborgarna att bete sig.
Kanske kommer vi att se fler medborgare följa Reinfeldts exempel och bete sig som ledare och ta ansvar för sina handlingar. Kanske kan vi t.o.m. få fler politiker att axla sina roller som ledare, förtroendevalda av folket för folkets bästa, ta ansvar för sina handlingar och ta ansvar för det folk som de representerar.
Pajkastning
Jag tvivlar på att medborgarna har valt de individer som nu sitter i toppen för att få se en pajkastningskomedi. Jag tror att medborgarna väljer sina förtroendevalda för att de ska föra Sverige framåt med värdighet, inte släpa henne fram i dyngan. Väx upp politiker och axla ert ansvar, komedier hör hemma på teatern!
Till Fredrik Reinfeldt vill jag lyfta på hatten och säga tack, äntligen det mod till ledarskap som vi efterlängtat. Fortsätter Reinfeldt i samma anda är klimatet i goda händer och jag ser fram emot att se fortsättningen.
Se talet här.
/ Fr. A.
Källor:
Aktion 365 – dag 4
En av de saker som vi kan påverka mest av allt, i vilken riktning samhället ska ta oss är via konsumtionen. Konsumtion är ett omtalat barn, det diskuteras och det finns många skilda åsikter om den, huruvida man ska eller inte. Men en sak som vi faktiskt alla behöver konsumera är mat, något som leder mig till dagens handling.
Aktion 4
Idag ska vi byta ut en sak ur vår matkorg mot dess ekologiska motstycke. Mitt förslag är en vara som det är god omsättning på, exempelvis mjölk. Nästa gång du är och handlar välj det ekologiska alternativet istället!
Varför välja ekologisk mjölk?
Många människor hävdar att det inte spelar någon roll om man väljer ekologiskt eller ej, att bönderna bara lurar oss. Men jag tror att det gör skillnad och jag tror inte att vi blir lurade. Skulle vi bli lurade så är det kanske inte värre än en del av de redan befintliga företagen, som stoppar i kemikalier som de hävdar ska vara bra, men endast är till för att höja smaken och en bieffekt kan t.ex. vara att kemikalien göra oss feta. Extra vatten och ett och ett annat extra E som de kan finna tillsätts för att produkten ska se bättre, se mer ut och därmed sälja bättre osv. För oavsett hur diskussionerna har gått i media så är det en sak som det i slutändan handlar om. Vem säljer mest? Vilken produkt är bäst?
Det är du som konsument som avgör. Och om du väljer att handla ekologisk mjölk, istället för vanlig sänder du ett starkt budskap till matindustrin att du tycker att ekologisk mat är bäst, vilket i slutändan resulterar i att ekologisk mat säljer mer och produceras mer.
Om du i fortsättningen handlar ekomjölk händer bl. a. följande:
– Övergödningen av hav och vattendrag genom användning av konstgödsel minskar med ca 3000 000 kg.
– Mer mark blir ekologisk ca 36 000 ha.
– Sverige har minskat energianvändningen med 95 000 000 MJ.
Mjölk
Mjölk innehåller precis som mycket annat till största del vatten, därefter kolhydrater, protein och fett. Mjölk har även essensiella näringsämnen och vitaminerna A, D, B, Ca, P och Se.
Disackariden Laktos
Speciellt när vi är små behöver vi mjölkens välgörande näring men många av oss avnjuter drycken även i vuxen ålder, trots att människan utvecklar en laktosintolerans. Laktosintolerans är ingen allergi, utan ett naturligt tillstånd som kommer av brist på enzymet laktas, vanligen i vuxen ålder hos majoriteten av mänskligheten. Men hos en del av befolkningen har det skett en genetisk mutation i laktasgenens reglerande del som orsakar att dessa individer kan fortsätta dricka mjölk utan besvär som mag- och tarmknip.
Kossans liv.
Ekologisk mjölk kommer från kor som får vistas utomhus i högre grad än sina instängda systrar och leva ut sina naturliga beteenden. De får spendera längre tid med sina kalvar, eftersom kalven får bättre immunförsvar när den diar och kons återhämtning från förlossningen går snabbare. Kon är ett flockdjur och är mycket social och tycker om att kunna ströva fritt. För att hierarkin i flocken ska kunna upprättas krävs att djuren får vistas ute.
Under vintern när det är kallt och blött ute bor kon i en ren lagård som har god ventilation, ljus och fri från drag. Miljön inomhus anpassas efter kons behov och hon har en bädd av halm eller annan strö att ligga på. En del kossor får gå ut och ta en liten promenad under vinterdagarna, beroende på vilken gård de bor på. Den vanliga kon får hos en del bönder gå ute, hos andra står de i sina spiltor inomhus.
Kossans mat.
En ko är vad man kallar för en idisslare, hon har fyra magar i vilka fodret omvandlas och bearbetas med hjälp av bakterier och enzymer. Grovfoder kallas gröna växter som färskt gräs och klöver, som torkat hö och ensilage.
Från den 1 januari 2008 är fodret 100% ekologiskt för ekokon. Fodret som kossorna äter odlas på åkrar som inte innehåller kemiska bekämpningsmedel. Det får inte tillföras några konstgjorda ämnen till stallgödseln, som är den växtnäring man berikar åkrarna med, landskapet blir naturligt levande och grundvattnet skonas.
Minst hälften av fodret kommer från den egna gården vilket gör att foderimporten minskar. Vilket innebär mindre industri, mindre transport och konkret mindre utsläpp.
Konventionella kor äter vanligtvis en del gräs under sommaren, om hon får komma ut. I övrigt matas hon med koncentrerat proteinfoder, sojamjöl som tillverkas från sojabönor som importeras från Brasilien. Anledningen till att korna får tillsatser av sojamjöl i sin kost beror på att hon mjölkas hårt, i genomsnitt 1000 L mer än sin ekologiska syster per år, och då behöver extra protein för att inte erhålla bristsjukdommar. Kon får också grovfoder, vilket kan innehålla, precis som sojabönorna, både bekämpningsmedel och konstgödsel men även andra tillsatser som antibiotika.
Skillnader på ekomjölk och vanlig mjölk.
Skillnaderna mellan ekologisk och vanlig mjölk ligger inte livsmedelsmässigt utan är en miljömässig skillnad, då både ekomjölk och vanlig berikas med D-vitamin. En ekoko äter bara foder som odlats utan bekämpningsmedel och konstgödsel.
De läkemedel som används är få, antibiotika används endast i nödfall och om antibiotikum har använts på ett djur förlängs karenstiden dubbelt så mycket innan djurets mjölk får lov att säljas. Det har registrerats att ekokon ofta har en bättre juverhälsa och drabbas av färre kalvförlamningar och klöversjuka än sina systrar.
Organismer, i det här fallet betet, gräs (hö) och klöver, som är genetiskt modifierade får inte lova att användas vid ekologisk produktion. Man får heller inte lov att bestråla fodret.
Mjölk från ekologiska kor innehåller något högre halt av omega-3 fettsyror än vanlig konventionell. Detta beror på kosten, eftersom ekokossan äter gräs, hö och ensilage. Andelen omega 3 är dock inte noterbar och gör inte någon markant skillnad för sig självt.
EU regler:
EG har förordningar vilka reglerar den ekologiska produktionen inom medlemsländerna, mer kan du läsa här: EU
Krav är det kontrollerande organet som ser till att all ekologisk produktionen och verksamheten är godkänd. De mjölkgårdar som är anslutna kontrolleras två gånger per år varav ett av besöken i många fall är oanmält. De bönder som ej sköter sig förlorar rätten till att sälja ekomjölk.
När det kommer till kvalitet finns inga mätningar gjorda på om ekologiskt är mer smakrikt eller ej. Sådana saker är helt enkelt svårt att mäta det är en smaksak.
Vill du åka och titta på en ekoko?
Ta familjen och åk ut och titta på när korna släpps på betet. Hur du anmäler dig och var din närmsta gård finns ser du här. Betessläpp
Källor:
Var finns logiken? Dokumentär – Havets fördömda.
Såg en dokumentär på tv som fick mig att reagera, havets fördömda. En belgisk dokumentär som handlade om fisket i Marocko och hur fiskarna tvingas att åka långt söderut till Dakhlabukten för att fånga fisk, eftersom regeringen sålt fiskerättigheterna och infört restriktioner.
Fiskekvoterna skärps överallt i Europa men inte i Marocko, vilket gör att många fiskare åker hit med sina stora trålare för att fiska, så även svenska. Problemet är att denna typen av storfiske skiljer sig markant från de Marockanska småfiskarna, vilka är de som får erfara restriktionerna och utpekas som bovarna för utfiskandet av sällsynta arter.
Marockanska fiskare fångar ett fåtal fiskar per dag mellan 3-6 kg. Att fiska illegalt under nattetid är det inte många som vågar sig på, eftersom fängelsestraffen är hårda. Samtidigt svälter folket, de en gång i tiden stora konservfabrikerna har lagts ned och lämnat tusentals människor arbetslösa
Kvinnor tvingas att tigga till sig fisk från fiskarna, eftersom det inte är tillåtet för kvinnor att arbeta som fiskare. Kvinnor kan inte ens få tillstånd då det är männen som styr, hungern och viljan till att försörja sig istället för att tigga anses inte vara ett giltigt skäl för att erhålla tillstånd.
Folket lever i fullkomlig misär och det är en bitterhet och oförståelse som genomsyrar deras dagliga tillvaro. Stora utländska trålare får tillåtelse att, dag efter annan, patrullera utanför deras forna fiskevatten och lagligt dammsuga havsbotten på all fisk. En total utrotning som utan någon som helst urskiljningsförmåga gällande fiskarter dödar allt i sin väg. Trålarna tar generellt sett upp nästan 400 ton fisk / dag och använder sig av ekolod för att lokalisera fisken.
Hur kan en människa förstå denna bakvända logik när man inte själv tillåts att fiska med traditionella medel något man gjort i tusentals år? Jag förstår den inte.
437 miljoner människor lever på 2 € / dag. Den rikes bröd, den fattiges död. Visst kan jag förstå att det finns ekonomiska vinster och att ekonomi ofta styr människans val och handling. Men när man motiverar sina handlingar med att använda ogilla argument där skulden på utfiskandet av sällsynta arter läggs på människor som inte har gjort något annat än deras förfäder gjort i åratal före dem, en form av fiske som dessutom inte skadar miljö eller natur, för att rättfärdiga en ynka ekonomisk vinst och förminska den åverkan trålarna gör på havet, är i min mening förkastligt.
Frågan är vad vi kan göra åt det? Det absolut bästa hade varit om man gjort tvärtom d.v.s. förbjudit massfiske med trålare och andra stora schabrak till fartyg och istället tillåtit småfiskarna göra de som de alltid gjort, fiska. Många av dem älskar sitt yrke och lever för det, varför inte tillåta dem göra det som de är bäst på? Jag själv kommer till att börja med hädanefter alltid titta efter på förpackningen vart fisken kommer från.
Här kan du se programmet i repris : SVT Play
Ekonytt – Sverige ledande på återvinning av förpackningar!
Recycle
FTI – Förpacknings och tidnings insamlingen rapporterar idag om siffrorna för återvinningsstatistiken som ska vidare till Naturvårdsverket. Sverige har ökat andelen återvunnet material under året 2008 med 0,2% till den totala siffran 78,4%. Av 1597 750 ton förpackningar och tidningar som placerades på marknaden under 2008 återvanns hela 1 252 820 ton.
Skog
Siffran är den högsta sedan 1994 då producentansvar för förpackningar och tidningar först infördes. Fördelningen mellan de olika materialen är förhåller sig enligt följande:
Plast
– 165 000 ton förpackningar fanns på marknaden
– 50 307 ton = 30,5 % materialutnyttjades.
– 48 748 ton = 29,5% energiutvanns.
Total återvinningsgrad 60%
Regeringens återvinningsmål: Totalt 70 %, varav 30 % materialutnyttjande.
Pappersförpackningar – förpackningar av papp, papper, kartong och wellpapp
– 651 000 ton pappersförpackningar på marknaden.
– 482 000 ton = 74 % materialutnyttjades.
Regeringens återvinningsmål: Totalt 65 % materialutnyttjande.
Metallförpackningar
– 48 750 ton metallförpackningar på marknaden.
– 32 660 ton = 67 % materialutnyttjades.
Regeringens återvinningsmål: Totalt 70 % materialutnyttjande.
Glasförpackningar
– 186 000 ton glasförpackningar på marknaden.
– 174 165 ton = 93,6 % materialutnyttjades.
Regeringens återvinningsmål: 70 % materialutnyttjande.
Tidningar*
– 547 000 ton tidningar på marknaden.
– 465 000 ton = 85 % insamlingsgrad (varav 100 % materialåtervinning).
Regeringens återvinningsmål: 75 % insamlingsgrad.
* Obs! Statistiken avseende tidningar är ännu preliminär.
Återvinning
Alla beräkningar grundar sig på information redovisat av de REPA-anslutna företagen samt för glas Svensk Glasåtervinning och Pressretur.
Låt oss se till att höja siffrorna ytterligare under 2009! (För mer info om källsortering se vidare högra spalten Källsortering & Sopor)
Heja Sverige!
Sveriges och EU:s flagga
Fotograf:Mark Earthy/Scanpix
Källor:
Fröken Arktis 
